Kursen ska ge de studerande kunskaper om och förståelse för barns olika förutsättningar och lärande och hur skolan arbetar för att möta behoven.

Kursen ger också de studerande god kännedom om de vanligaste neuropsykiatriska funktionsvariationerna. De studerande ska även få specialiserade färdigheter i vilket bemötande och vilka arbetssätt som ger de bästa förutsättningarna för att de elever som är i behov också ges möjlighet att nå så långt som möjligt i sina studier.

Kursen ger också kunskaper om elevhälsoteamets roll och de många gånger komplexa studiesituationer som kan leda till åtgärdsplaner och extra anpassningar. Kursen tar också upp det personliga ansvar man har för elevernas integritet.

Examensarbetet är ett kortare självständigt arbete. Uppgiften ska ligga i linje med utbildningens mål och kan vara en fördjupning inom valt område. Arbetet avslutas med en praktisk redovisning samt skriftlig rapport. Examensarbetet kan med fördel kombineras med kursen LIA.

Kursen ger kunskaper om och förståelse för begreppen inkludering, integration och likabehandling.
Kursen tar också upp om hur skolan kan anpassas för att möta alla slags elever. Dessutom tar kursen upp frågeställningar som att olikhet ska ses som en tillgång och inte som ett problem liksom inkluderingens, integrationens och likabehandlingens koppling till gemenskap och demokratiska processer.

Kursen syftar också till att ge kunskaper om och förståelse för hur kulturella skillnader, språkutveckling och traumatiska upplevelser påverkar många barn och ungdomars förutsättningar i sin skolvardag. De studerande ska lära sig att känna till olika arbetssätt för att stödja elevernas lärande
samt förstå hur de ska agera när det gäller dessa elevers krisbearbetning.

Kursen ger kännedom om samverkan med olika myndigheter, exempelvis Specialpedagogiska skolmyndigheten, Socialtjänst och Polisväsendet. Kursen är kopplad till elevhälsans arbete och elever med särskilda behov eller extra anpassningar.

Kursen ska ge kunskap om, och förståelse för bemötandet gentemot elever, vårdnadshavare och kollegor samt förståelse för hur det egna agerandet påverkar kommunikation, situation och relation.
Dessutom tränas färdigheter i att uttrycka sig såväl muntligt som skriftligt, även på något annat språk än svenska.

Särskild träning kommer att ges på att observera signaler i kommunikationen som kan generera konflikter för att i ett tidigt skede kunna åtgärda dessa innan de eskalerat till omfattande problem. De studerande ges även kunskaper om och färdigheter i att bygga professionella relationer till elever och vårdnadshavare och varför vuxennärvaro under hela skoldagen är central.

Tekniker och metoder som bygger på forskning och används inom aktuella verksamhetsområden kopplat till funktionsvariationer som lågaffektivt bemötande.

Kursen går också igenom användningen av digitala kommunikativa verktyg för planering, genomförande och återkoppling. Kursen behandlar särskilt de delar som berör kommunikation med barn, elever, ungdomar och vårdnadshavare i de vanligaste förekommande program som skolorna idag använder. Exempel är Schoolsoft, V-klass, IST, Extens och liknande program och tjänster.

Syftet med kursen är att de ge de studerande en plattform för sitt personliga ledarskap och hur de kan utveckla detta. Förståelse för ledarskapets förutsättningar och betydelse i klassrumssituation övas i kursen.

Kursen går igenom om hur elever lär sig och betydelsen av att använda en varierad undervisning. De studerande ges även kunskaper om och färdigheter i både didaktikens grunder och grundläggande metodik med utgångspunkt i de senaste årens forskning.  Kursdeltagarna ges färdigheter som kan omsättas i den praktiska undervisningssituationen.

Olika modeller gås igenom, som att visa, instruera och öva, att jobba med problembaserat lärande och kollaborativt lärande. Den ligger också till grund för användningen av pedagogiska program och appar. Individuella utvecklingsplaner (IUP), hur de tas fram och tillämpas, liksom fundamentala begrepp som formativ och summativ bedömning.

Kursen ger kunskaper om fritidshemmets roll och de möjligheter för enskilda elever att utvecklas längre och som följer av en god samverkan mellan fritidshemmet och skolan, samt för hur undervisningen i fritidshemmet kompletterar förskoleklassen och skolan genom att lärandet i högre grad ska vara situationsstyrt, upplevelsebaserat och grupporienterat samt utgå från elevernas behov, intressen och initiativ.

Det huvudsakliga syftet är att de studerande ska ges möjlighet att tillämpa de kunskaper och färdigheter de tillägnat sig i de skolförlagda kurserna för att utveckla den kompetens som krävs i yrkesrollen.
I kursen få kunskaper och en överblick på angränsande arbets- och studieområden.

Under kursen ska de studerande utföra arbetsuppgifter som är kopplade till elevsociala sammanhang och elevstödjande arbete i lärsituationer på ett självständigt sätt. Dessa har ofta projektkaraktär.

De ska få utföra arbetsuppgifter som kräver egen planering och att leda elever i olika situationer. Både enskilt och i grupp. Under kursen ska/kan de även välja några arbetsuppgifter som ligger till grund för examensarbetet. Detta kan då påbörjas under LIA-kursen.

De studerande ska också få insikter i vilka möjligheter de har och på vilket sätt de kan utvecklas i och utveckla professionen.

Kursen ger kunskaper och förståelse för hur en arbetsplats inom skolan är organiserad och hur de olika yrkesrollernas ansvar och arbetsuppgifter ser ut och samverkar ger kunskaper och förståelse som i sin tur ger förutsättningar för lärarassistentens yrkesroll och arbete.

Insikter om, och förstå hur skolan är myndighetsstyrd, vad myndighetsstyrning innebär, skolans regelverk och hur den styrs. Tyngdpunkten ligger på de delar som tillämpas praktiskt i skolvardagen med utgångspunkt i skolans Läroplan.

Kursen ger god kännedom om lagar och förordningar och vilka myndigheter som ansvarar för olika delar. Skollagen, Skolförordningen och Diskrimineringslagen tas upp i ett verksamhetsperspektiv.

Skolans organisation, stadieindelning och fritidshemmens roll och organisation är också centrala delar i kursen. Lärarens, fritidsledarens, lärarassistentens, skolledarens och andra yrkesrollers arbetsuppgifter behandlas i kursen.

Kursen ger kunskaper om kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete och kännedom om några verktyg som t ex BRUK och hur det används inom skolan.  Skolornas likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling ingår som obligatoriska avseende det systematiska kvalitetsarbetet.

Kursen ger en sammanhållen grund för hur IKT kan ge stöd för både lärandet i sig och återkopplingen till enskilda elevers lärande. De studerande ges specifika färdigheter i en uppsättning program och appar, i första hand för att stödja lärandet i svenska, svenska som andraspråk och matematik. De ska vara väl insatta i hur, men även varför de används i olika situationer.

Särskild vikt läggs vid de program som har en kompensatorisk effekt för barn med särskilda behov eller där extra anpassningar behövs. De här delarna är kopplade till kursen i ledarskap och pedagogik.

Som en tredje del i kursen ska de studerande förstå ur de pedagogiska programmen och läromedlen kan användas integrerat med skolornas administrativa system som Schoolsoft, V-klass, IST, Extens och liknande program och tjänster.

En central del är hur olika digitala stödstrukturer kan användas i praktiken och hur lärarassistenterna kan underlätta det. De studerande ska även ha förmåga att använda de skoladministrativa systemen på samma sätt som lärare gör idag.