Hisstekniker - studera och gå rakt ut i jobb!

Johan Edlund
Foto: 
Lina Siksjö

Stort behov av hisstekniker!

Trots att det finns hissar i nästan alla större hus är hisstekniker ett ganska okänt yrke. Johan Edlund, 22 år, är snart färdigutbildad. Ute på sin sista praktik behöver han inte oroa sig för framtiden. Många tekniker går i pension och branschen är i stort behov av att anställa nya. 

I ett hyreshus från 1930-talet på Kungsholmen i Stockholm ska hissen renoveras. En gammal hiss med svarta järngrindar moderniseras till nutidens krav på säkerhet

En genuin funkishiss, med svarta galler mot trapphuset och en grind i hisskorgen.

Hissen har fått ny motor, ny el och nytt styrsystem enligt det senaste regelverket.

Här gör Johan Edlund sin sista praktik, sammanlagt tio veckor med inriktning på modernisering och nymontage, innan han avslutar sin utbildning på skolan och tar sin examen. Handledaren, som tidigare har gått samma utbildning, heter Ati Villalon.

– Trots att branschen är ganska liten finns det hur mycket jobb som helst. Väljer du det här yrket behöver du aldrig vara rädd för att bli arbetslös, säger handledaren längst ner i hisschaktet, den så kallade hissgropen.

Vi befinner oss på hyreshusets bottenvåning, där några för tillfället hisslösa hyresgäster passerar förbi på väg till tvättstugan på samma våningsplan.

ITK, det företag som moderniserar hissen använder ett modernt styrsystem som ersätter de gamla, men behåller så mycket som möjligt av hissens gamla delar eftersom husägaren vill bevara 30-talsstilen.

– Det blir också lite miljötänk att inte byta ut allt som inte måste bytas ut, säger Johan Edlund.

Att utbilda sig till hisstekniker var inte självklart.Efter gymnasiet jobbade han i tre år som försäkringsrådgivare, takläggare och barnskötare. Men inget av detta ville han fortsätta med. En kompis som jobbade som hisstekniker tipsade honom om utbildningen i Tumba i södra Stockholm.

– Jag ville jobba med el och med händerna så jag skickade in min ansökan, säger Johan Edlund.

Att gå från ett jobb med fast inkomst och sätta sig i skolbänken igen var en stor omställning. Men det tyckte han att det var värt.

– Kompisen hade gjort reklam för hissjobbet. Sa att det är en rolig bransch, att det finns mycket jobb och är omväxlande.

När man arbetar med gamla hissar står man ofta inför problem. Det kan skilja mycket mellan olika hissar, hur de är installerade och vilket material som finns i hisschaktets väggar. Väggarna här i hyreshuset är inte raka, vilket ställer speciella krav.

– Man får använda sin hjärna och anpassa sig till situationen, alla våra mått är i millimeter, säger Ati Villalon.

Mycket av kunskapen bygger på erfarenhet. Handledaren menar att skillnaden är stor mellan att arbeta med montage av nya hissar och att modernisera gamla.

Det var först när Johan Edblad var ute på sin första praktikomgång som han fick upp ögonen för vad yrket handlar om.

– Jag hade hade ingen koll alls. Innan trodde jag att nästan allt handlade om el, men det är minst lika mycket verktyg och mekanik.

Säkerheten är viktig. Mycket kan hända med mekaniska delar som rör sig. Därför finns det dubbla oberoende säkerhetssystem. När Johan Edlund står på hissens tak har han en stoppknapp kopplad till en kabel i handen så att han kan stanna hissen om det blir nödvändigt.

För hissteknikern måste det finnas räddningsutrymmen, både ovanför och under hisskorgen. I hyreshusets schakt finns två stöttor nere i hissgropen som förhindrar att hissen kan gå ända ner i botten. Om en hisstekniker befinner sig där kan hen klara sig genom att krypa ihop om något skulle hända. På samma sätt finns ett stopp för hissens tunga motvikt, så att den inte kan gå ända ner i botten, vilket gör att en person ovanpå hisskorgen inte kan klämmas mot schaktets tak i hissens högsta läge.

Som hisstekniker har man kontakt med mycket människor.

– Det är viktigt att man är social, säger Johan Edlund. Mycket telefon, när det fattas grejer. Och det är viktigt att vara trevlig och artig mot boende.

Nu i slutfasen kopplas våningsvisare, tryckknappstablåer, karmkontakter och dörrlås in. Och om några dagar kan hissen köras igång igen. Då är alla enheter på plats efter gällande normer och regler.

Finknappandet sker i ett trångt maskinrum på vinden, där även den nya motorn är på plats.

– Hastighetsregulatorn är frekvensstyrd för att gå mjukt. Det är bra för de äldre boende som kanske har problem med knäna, säger Johan Edlund.

Vissa elever blir anställda redan under utbildningen. Men Johan tycker det är bättre att söka jobb efter examen och då gäller det att vara ödmjuk.

– Du måste visa att du är någon man kan jobba med och inte kaxig, kan samarbeta och vara en juste vän, eftersom vi jobbar i team, säger han.

TEXT: PER STRANDBERG

Läs mer här:

Taggar: