Om yrkesrollen

Vad fick dig att söka till Xenters utbildning till redigerare?
Jag har under nästan hela mitt liv redigerat videor på hobbynivå och har alltid drömt om att kunna leva på det. När jag såg att en yrkeshögskoleutbildning skulle öppna med fokus på just redigering så tänkte jag att nu kommer min chans. Tidigare hade jag kikat på liknande utbildningar men fördelen med Xenter var att man fick en egen arbetsstation med professionell utrustning, arbeta i programvaror som är branschstandard, men även spetskompetens via branschpersoner från arbetslivet.

Vad gjorde du innan du sökte dig till Xenters utbildning?
Innan min utbildning på Xenter hade jag utbildat mig till Online Video Creator. Även om utbildningen fokuserade mer på videoskapande för sociala medier fick den mig att öppna ögonen för klippandet och berättandet ännu mer. Det gjorde att jag vågade ta chansen att satsa fullt ut på redigering och söka till Xenter.

Vad är det roligaste med att jobba som redigerare?
Det roligaste med jobbet som redigerare är att få skapa en berättelse. Materialet har filmats och hanterats och nu har det landat i dina händer för att berätta historien på bästa sätt. Att då få tänka utanför boxen, leka med dynamiken, hitta det mest underhållande i varje del. Jag älskar det!

Vilka typer av produktioner arbetar du främst med – exempelvis reklam, TV, dokumentär, sociala medier eller företagsfilm?
Som redigerare på Strictly Post Production arbetar jag främst med TV. Jag brinner för reality men har även klippt studioprogram och dokumentärt.

Vad är den största skillnaden mellan att klippa en kort digital produktion och ett längre TV- eller filmformat?
Den största skillnaden i innehållsmässigt, skulle jag säga, är tempot och rytmen. När det gäller kortare produktioner går allt mycket snabbare för att locka intresse, medan större TV-produktioner har mer utrymme att bygga upp stämningen.

En stor skillnad i processen är också det team man arbetar med. När det är en kort digital produktion kanske du är ensam eller arbetar med några få personer och får då större ansvar över slutprodukten. När det gäller stora TV-produktioner är det många fler roller och du har mer fokus på ett specifikt arbetsområde.

Hur samarbetar du med regissör, producent, fotograf, ljudläggare och motion designer i ett projekt?
Som offline-klippare har jag tätast kontakt med efterbearbetningsredaktören (EB-redaktör, story editor) som bland annat skriver manus, ger feedback och ser till att vi går i linje med programmet. I vissa fall kan man även bolla idéer med producenten, men jag skulle säga att det är redaktörerna jag arbetar närmast. 

Teknik och arbetsflöde

Vilka redigeringsprogram och andra verktyg använder du mest i ditt arbete?
Jag klipper främst i Avid Media Composer som är branschstandard när det gäller TV-produktion. Det kan hända att jag ibland även klipper i Davinci Resolve och Adobe Premiere Pro om det är något mindre projekt.

Vilka tekniska problem uppstår oftast i postproduktionen, och hur brukar du lösa dem?
Det vanligaste strulet är något som vi alla älskar … lagg! Oftast går det lösa med ändrade inställningar eller byte av dator men ibland är det bara att ta en kaffe och andas som gäller. 

Jag skulle säga att klipp-assistenterna har det tunga lasset när det gäller tekniskt strul eftersom de har många fler tekniska arbetsuppgifter och de flesta problemen uppstår i mediehanteringen.

I vilken grad förväntas du kunna arbeta med färgkorrigering, ljudbearbetning, grafik, effekter eller animation?
Det finns nog en viss förväntan att jag ska kunna grundläggande effekter i Avid, men det viktigaste av dessa är nog ljud. Som offline-klippare är det någon annan som gör grafik, grade (färgjustering) och ljudmixar. Men du behöver kunna lägga en grund ljudmässigt för att berättandet ska bli bra.

Kreativ process

Hur går du från en stor mängd råmaterial till en tydlig berättelse och fungerande dramaturgi?
Om jag har ett EB-manus läser jag självklart igenom detta för att få en bild av vad vi ska berätta. Annars är det viktigt att kolla igenom materialet. Jag brukar passa på att göra selections och välja ut delar medan jag kollar, för att spara så mycket tid som möjligt. Efter jag gjort mina selections har jag en bra bild av vad som finns och hur man kan bygga upp det i olika delar. Sedan är det bara att pussla ihop delarna tills det sitter. Jag brukar klippa en grund innan jag ljudlägger helt, för att fokusera på innehållet. När innehållet sitter är det klippbilder, musik och ljudeffekter som ska på för att få till pricken över i:et och en riktigt fin slutprodukt.

Hur avgör du tempo, rytm och vilka bilder som ska få ta plats i klippningen?
Innan jag börjar klippa behöver jag ha ett syfte och förstå vad det är jag ska klippa. Vad ska tittarna känna? Vad är det vi ska berätta? När jag vet vilken tonalitet och känsla vi är ute efter blir hela klipp-processen mycket enklare. Om jag ska klippa en romantisk dejt vill jag till exempel ha klippbilder på när de fnissar och har det mysigt, skulle det vara ett seriöst samtal i stället, passar det inte lika bra med fnissiga bilder. 

När det gäller tempo och rytm beror det mycket på vad du ska berätta, men att göra det dynamiskt är viktigt. Att våga gå från lugnt samtal och landa där, för att sedan kunna gå upp i högre tempo. Jag brukar se det som en bergochdalbana, den åker upp, ner, upp och sedan ner igen.

Hur hanterar du återkoppling från kund, producent eller regissör när de har olika syn på klippningen?
Jag hanterar det bra eftersom jag tror på mig själv och kan se min egen utveckling. Mitt viktigaste tips när det gäller feedback är att se det som en möjlighet att utvecklas. Det spelar ingen roll hur länge du har klippt, det kommer alltid finnas saker du kan göra bättre. Men också – försök att inte identifiera dig med ditt verk, det är inte dig de kritiserar!

Kan du beskriva ett projekt där redigeringen löste ett problem som inte gick att lösa under inspelningen?
Jag skulle säga att det sker mer eller mindre i varje projekt. Att vi klipper in en grafisk karta, lägger in så kallade pick-ups som spelas in efteråt, men även klippbilder för att täcka reality. Sedan är det ofta dåligt ljud och bild som behöver tvättas när det kommer till reality.

Utbildning och etablering

Vilka personliga egenskaper skulle du säga är viktiga för en redigerare?
Att man har känsla för tempo, dynamik och att berätta en historia. Det tekniska går att lära sig ganska snabbt, även om det underlättar med lite förkunskap. Att kunna förmedla en känsla, det är konst! Det är också viktigt att kunna ta konstruktiv kritik och inte ta det personligt, ha förståelse för att alla vill få en så bra produkt som möjligt.

Vilka delar av YH-utbildningen hade du mest nytta av när du började arbeta?
Jag hade mest nytta av redigeringsteknik, dramaturgi och storytelling, och lärande i arbetet (LIA, praktik). Att få lära sig berätta, de tekniska kunskaperna och sedan få gå ut i arbetslivet och utvecklas ännu mer. 

Hur hjälpte LIA-perioden dig att få kontakter, arbete eller en tydligare bild av yrkesrollen?
När jag kom ut på LIA fick jag möjligheten att utvecklas ännu mer och utöva det jag lärt mig i skolan. Även om jag fick lära mig massor i skolan var det mycket nya kunskaper jag tog till mig under LIA:n. Det gav mig mer motivation och en väg in i yrkeslivet som redigerare.

Vilka råd skulle du ge till en studerande som vill bli anställningsbar och etablera sig inom postproduktion?
Att våga ställa frågor och att vara nyfiken, det finns ingen som kan allt direkt. Ta vara på studietiden och bygg på dina kunskaper och erfarenheter. Det finns så mycket att lära sig om man bara vill.

Ett praktiskt tips är också att vara tidig med att söka LIA för att säkra en bra och utvecklande plats. Jag tyckte själv att det var läskigt att kasta sig ut och söka, men det är värt att gå ut ur sin komfortzon. Det kan vara avgörande för din framtid i branschen, så ta chansen!